Jag känner att min blogg blir lite deppig men tyvärr är det så att jag känner att jag behöver skriva av mig när jag inte mår så bra.
Jag har det grymt tungt på jobbet vilket gör att jag behöver jobba hårdare -> jag tar med mig jobbet hem -> jag sover dåligt -> jag presterar sämre än vad jag förväntar pga sömnbris -> sover ännu sämre. == ond spiral.
En positiv grej är att jag tycker att det är kul att gymma igen även om jag inte gör det så ofta som jag vill. Jag saknar mina muskler men jag vet att de kommer tillbaka.
Armbågen känns bättre och jag börjar kunna ta tyngre vikter utan att det gör ont. Jag längtar efter att kunna lasta på i frivändningar och slå lite personbästa. I over head squat och bänk touchar jag PB. Och det trots få timmar på gymmet. Jag tror att min kropp är anpassad för gymmet.
Men för guds skull: jag måste få sova! Utan att drömma om balkar! A-stolpar kan dra åt helvete! C-stolpar också för den delen.
Nä, när jag tänker efter så kan jag inte göra så mycket åt jobbet, däremot kan jag göra nåt åt träningen. Träna mer -> må bättre och vara stolt över mig själv -> sova bra på nätterna -> vara nöjd med arbetsprestationen -> sova ännu bättre.
Det blir nog en PDCA-lista på den!
