Igår ringde jag och bjöd in person A på fika och A tackade ja. Jag vet att A har lätt att glömma bort saker så 5 min innan utsatt tid ringde jag och frågade om jag kunde sätta på kaffet och får då svaret: Nä, jag är i Stockholm. Jag visste inte vad jag skulle säga, men jag skulle sagt: Tack så djävla mycket för att du talade om det för mig! Nu får jag i min ensamhet (Hugo fikar inte än) äta upp mandelkubbar och saffranspannkaka med lättvispad grädde och hemmagjord björnbärssylt.
söndag 20 september 2009
Ohyfsat!
Igår ringde jag och bjöd in person A på fika och A tackade ja. Jag vet att A har lätt att glömma bort saker så 5 min innan utsatt tid ringde jag och frågade om jag kunde sätta på kaffet och får då svaret: Nä, jag är i Stockholm. Jag visste inte vad jag skulle säga, men jag skulle sagt: Tack så djävla mycket för att du talade om det för mig! Nu får jag i min ensamhet (Hugo fikar inte än) äta upp mandelkubbar och saffranspannkaka med lättvispad grädde och hemmagjord björnbärssylt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Om jag bara vore litet närmare så hade jag gärna kommit å fikat upp allt det goda... personen som stood dig up förtjänar inte allt det goda! =)
SvaraRaderaSäger som Fia, hade jag bott lite närmare hade jag och sambon dykt upp och fikat! ... även om mina sympatigravidkilon börjar bli många nu ;-)
SvaraRadera